Sverige faller återigen i en internationell korruptionsrankning – men ligger trots det bland de minst korrupta länderna i världen.
Men minst korrupt är ett svenskt grannland.
Organisationen Transparency International gör varje år en bedömning av hur lite eller mycket korrupta världens länder är.
I år hamnar Sverige på plats 6 av 180 med 82 av max 100 poäng. Det är en poäng lägre än förra året och den sämsta placeringen sedan mätningarna startade. Poängen bygger på hur experter och affärspersoner upplever landets offentliga sektor, när det kommer till korruption.
Danmark i topp – för sjätte året i rad
I topp på listan över de minst korrupta länderna ligger för sjätte året i rad Danmark, följt av Finland, Nya Zeeland och Norge. I botten på listan finns icke-demokratiska länder som Somalia, Venezuela, Syrien, Sydsudan och Nordkorea.
Inget land når full pott och medelvärdet hamnar på 43. Att över hälften av länderna hamnar på poäng lägre än medel är allvarligt, enligt Transparency International.
I rapporten lyfts också det faktum att EU-länderna i snitt har tappat poäng de senaste åren. Samtidigt har initiativet för att begränsa korruption avstannat i många länder i Västeuropa.
Fakta: Korruptionsindex 2023
Topp 10:
- Danmark
- Finland
- Nya Zeeland
- Norge
- Singapore
- Sverige
- Schweiz
- Nederländerna
- Tyskland
- Luxemburg
Sista 10:
- Myanmar
- Sudan
- Tadzjikistan
- Libyen
- Turkmenistan
- Ekvatorialguinea
- Haiti
- Nordkorea
- Nicaragua
- Jemen
Källa: Transparency International
Vad i Sverige är det som gör att vi faller då?
Korruption
Vi har fått in stora grupper av människor från kulturer där mutor & korruption är något som genomsyrar hela samhället och är en både accepterad & normal del av vardagen. Detta sker samtidigt som ekonomin krymper och att Sverige har ett samhällssystem med stora kvantiteter publika resurser som kan utnyttjas för privata syften om de bara “riktas om” lite.
Hela vårt välfärdssystem med höga skatter som i sin tur finansierar allmännyttiga projekt såsom gratis sjukvård, utbildning, sociala skyddsnät osv. bygger på att den offentliga apparaten går att lita på.
Hm, med tanke på att en av de största vägarna för pengar ut ur den offentliga apparaten är privatskolor så tror jag Mellby gård i Hässleholm (vilka äger Academedia) har en pytteliten del i det hela. Kan tänkas att Apoteas ägare Bonnier kan ha viss input också.
Kulturkrocken är mellan människor som vill att deras skatter ska gå till vägar och människor som anser att andra ska betala för deras väganvändande, människor som vill att deras skatter ska gå till utbildning och människor som vill ta ut det som vinst.